Av: Kerstin

Utvecklingen på Trafikverket är bara densamma som i övriga samhället. Det har varit en långsiktig plan för övergång frågn statligt ägande och drift till privatiseringar. För vägsidans del startade detta på 90-talet och så har man successivt tagit ett steg i taget mot mer och mer privatiseringar. När man lade ut verksamheten på upphandling var det med motivet att det skulle vara effektivt och spara pengar. Det man inte sa (eller förstod) var att de pengar man sparar måste man lägga på långa och dyra upphandlingar istället och kontroll av leverantörerna. Privatiseringskramare inom vårdsektorn brukar framhålla anläggningsbranschen som ett bra exempel på ett fungerande system som borde funka även för andra samhällssektorer. Jag kan bara konstatera att det rinner många skattekronor i onödan även i anläggningsbranschen. Men, jobbar man på en myndighet så är man konstant utsatt för politisk propaganda för den ordning som gäller. Men, då heter det att ”alla ska med på vagnen”, ”alla ska dra åt samma håll” osv. Då går det inte att ha kritiska röster. Det finns många fördelar med att ha ett gemensamt verk, men ofta fastnar folk i hur saker är organiserat, istället för att prata om hur det fungerar och ska fungera oavsett i vilka rutor vi placerar in verksamheten och vem som är chef över vem.